Kasta tasken

I dagens DN skriver ledarredaktionen om bristande tolerans, könsroller och bristande jämlikhet. I vanlig ordning tas det för givet att utraderandet av olikheter är rätt, att människor inte förmår välja själva samt att minoriteter förtrycks.

DN har sedan länge tillhört den semisocialistiska PK-lobbyn. Semisocialistisk i bemärkelsen att åsikterna bygger på förlegade socialdemokratiska käpphästar som likt industrialismen spelat ut sin roll som samhällsparadigm. Aftonbladet, SVT och ytterligare några stora media har fortfarande en hård inre kärna av gamla vänster-, progg- och 68-människor. När muren föll kunde de inte längre försvara de socialistiska dragen i åsiktsuppsättningen utan fick kasta sig över miljöfrågan, diskriminering och förtryck av minoriteter, jämlikhet och annat som snart blev ersättningen för den gamla elitvänstern.

Det är anmärkningsvärt att välutbildade journalister har som grundsyn att människor inte klarar av att välja själva. De ser det som sin uppgift att informera människor om vad de skall tycka och de gör det likt en övergiven gammal mamma som spelar martyr och lägger skuld på sina barn. Vi lever i ett land med grundlagsskyddad åsikts- och yttrandefrihet, men i praktiken finns en liten klick människor kvar i ledande ställning inom åsiktsproduktionen som har sin grund i ett samhälle som tog slut 1991 när Jeltsin stod på ett pansarfordon i St Petersburg. Snart är det 20 år sedan!

SVT, DN och Aftonbladet är mycket stora megafoner. Ledarredaktionerna på dessa media har en tydlig politisk agenda som förvisso har vänsterdrag men främst handlar om att lägga skuld på medborgarna, att dra en mittfåra för andra att ha som referens och att ingjuta rädsla eller snarare ängslighet i alla svenskar. Att de höga cheferna och profilnamnen på dessa media får träkåkar i Södermalms kulturkvarter och för samtal vid köksbordet i dessa kulturhus som inte tål dagsljus är en annan femma.

Hyckleriet har aldrig varit så fult, naket och äckligt som i de största svenska medierna. Det har aldrig varit så motbjudande som nu, i ett informationssamhälle, i ett Sverige som har en borgerlig regering, i världens mest jämställda land, att få PK-åsikter nedkörda i strupen likt en tvångsmatat gås på en fransk gåsleverfarm.

Ljusglimten i mörkret är att svensken, främst yngre svenskar, undviker tryckta media och TV till förmån för internet som (än så länge?) inte är kört genom ett PK-censurfilter...