PK-brottsmyndigheten tar kraftigt avstånd från stinkande bruna åsikter långt ute på högerkanten. Vi vet att människor är olika, vi tycker att de skall vara det. Var de bor är ointressant. Varje människa bör försörja sig själv på lämpligt sätt och naturligtvis lyda lagen i det land hon befinner sig.
Däremot dömer PK-brottsmyndigheten ut lagens strängaste straff till PK-lobbyn, vänstermedia och åsiktsproffs som försöker trycka ner politiskt korrekta åsikter i halsen på ängsliga medelklassvenskar. En sådan åsikt är att polisen (och många andra offentliga organisationer)
skall rekrytera personal med annan kulturell bakgrund än svensk.
Det är inte alls fel att polisen speglar samhällets sammansättning. Det är självklart så att en polis med kurdisk eller irakisk bakgrund skulle kunna lyckas bättre att bekämpa brott i områden där det bor många kurder eller irakier. Man kan jämföra det här med att Försvarsmakten är synnerligen betjänta av kvinnor i våra MOT-enheter i Afghanistan eftersom afghanska kvinnor inte kan eller får tala med svenska män (eller några män utanför familjen). Svenska kvinnor går däremot bra. De afghanska kvinnorna är obetalbara underrättelsekällor, de vet oftast var olika individer befinner sig, när de återkommer, hur de är släkt och vem som hör ihop med vem.
Det som är fel är att ängsliga och politiskt korrekta tjänstemän och politiker gör mycket stort nummer av att rekrytera personer med annan kulturell bakgrund till olika yrkesgrupper där det hittills varit ovanligt. Detta är lika idiotiskt som att tvinga folk att dela på föräldrapengen. Det finns ett skäl till att mödrar oftast tar större del av föräldraledigheten - helt enkelt för att de själva vill!! En annan jämförelse: brandman blir man om man är stor, stark och har ett mycket starkt psyke. Förutom psyket så är det ett obestridbart faktum att de flesta kvinnor inte orkar med de fysiska kraven på en brandman.
Åter till polisrekryteringen: Många personer med annan kulturell bakgrund än den svenska är inte särskilt intresserade av att bli poliser. Dessutom är det inte alls säkert att deras specialkunskaper (språk, kultur, kunskap om lokala förhållanden i invandrartäta områden) kommer till nytta eftersom poliser kommenderas till olika städer i Sverige efter polishögskolan. Detta gör att vid en kvotering eller positiv särbehandling kommer sannolikt inte de allra bästa polisämnena att söka. Detta är en matematisk och statistisk sanning.
Men det allra värsta är att så få vet hur den svenska populationen faktiskt ser ut, med avseende på etnisk och kulturell tillhörighet! Sverige har lite drygt 9 miljoner invånare. Av dem kan ca 15% anses ha annan nationell, etnisk eller kulturell bakgrund än svensk. Gränsen är svår att dra men tredje generationens invandrare bör betraktas som etniskt/kulturellt svenska.
Den allra största gruppen är fortfarande de
finska arbetskraftsinvandrarna som kom till Sverige under 1900-talet. De står för inte mindre än 20% av hela den grupp som kan kallas invandrare. De har dessutom varit här så länge att vi kan tala om både tredje och fjärde generationens invandrare. Drygt 15% är personer från Balkan, en grupp som till stor del också är uppe i tredje generation. Förmodligen känner den
tredje generationen sig lika svenska som finnarna.
Ytterligare 25% av "invandrarna" är från våra grannländer, USA eller annat europeiskt land (Norge, Danmark, Polen, Tyskland, Ungern, Rumänien, Storbritannien och USA). Det finns också en relativt stor grupp chilenare i Sverige.
Detta innebär att närmare 65-70% av invandrarna
inte tillhör den grupp av mellanöstern- och nordafrikafolk som i princip alltid får representera invandrarna i vänstermedia! En försvinnande liten andel av invandrargruppen är t.ex. muslimer. Ändå visas alltid muslimer, särskilt muslimska kvinnor från nordafrika och mellanöstern upp som exempel på invandrare och personer som underförstått borde få positiv särbehandling.
Ett annat intressant område är svenska judar. Det är ett faktum att det finns fler judar i Sverige än folk från Syrien, Somalia och Etiopien. Det finns ungefär lika många judar som libaneser. Men har någon någonsin hört att det finns för få judar i den svenska polisen?
Slutsatsen av detta resonemang är att det inte finns någon som helst koppling mellan de faktiska förhållandena och den politik som förs. I princip all mediarapportering om invandrare är missvisande då den alltid favoriserar invandrare från mellanöstern och möjligen nordafrika trots att detta är mycket små invandrargrupper jämfört med övriga.
Det finns tre lite större invandrargrupper i Sverige vars kultur inte har särskilt mycket gemensamt med den svenska och det är turkar, iranier och chilenare. Jag ser fram emot att ärlig och konkret rekryteringsannons från Polisen där det står: "Vi söker fler iranier, turkar och chilenare". Gemensamt för dessa grupper är att de började komma till Sverige redan på 60- och 70-talet till skillnad från t.ex. irakier och somalier som kommit under 90-talet och 00-talet. Över lag har muslimer börjat invandra till Sverige rätt sent, om man inte räknar Bosnier som kom på 60-talet (men på den tiden var Jugoslavien kommunistiskt varför religionen inte utövades).
För det kan väl ändå inte vara så att Polisen och politikerna vet något som är ännu farligare att yttra, nämligen att kriminaliteten bland mellanösterngrupperna och de nordafrikanska grupperna är mycket högre och att det är därför man söker personer med den bakgrunden? Nej, den tanken får man inte ens tänka...
Varför kan man inte kalla en spade för en spade? Varför kan vi inte prata klartext? PK-ängsligheten skapar mycket mer fördomar, ilska och projiceringar än vad ärliga fakta och statistik gör.
Än vilar Sten Anderssons och Pierre Schoris Clarté- och palestina-indränkta romantisering av mellanöstern över såväl statliga verk som Pravda-trojkan (SVT, DN och Aftonbladet). De nya Moderaterna verkar inte göra mycket för att vädra ur den unkna doften av den Guilloskt kvalmiga islam-wurmen.
